Gaa na ọdịnaya

Directorate of Language Planning and Implementation

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Directorate of Language Planning and Implementation (DLPI) bụ ụlọ ọrụ ntụziaka nke ndị Manipur na-ahụ maka atụmatụ na mmegide iwu nkwekọrịta.[1]

Ememe mbụ nke Directorate of Language Planning and Implementation da fo na 18th Manipuri Language Day, emee ntọala kwa afọ nke asụ Asụsụ Meite na isi nke isi nke Iwu India.  [1] Ndị nduzi ndị isi na-hazi ihe omume a na-eme kwa afọ.[2]

Atụmatụ asụsụ na mmejuputa ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'ime ọnwa Nọvemba 2013, yana mmekorita ya na Central Institute of Indian Languages ​​(CIIL), MHRD, Gọọmenti India, Mysore, Ngalaba Nhazi Asụsụ na Mmejuputa haziri mmemme ọzụzụ ụbọchị ise na Nhazi Asụsụ Eke (NLP) n'ihe metụtara asụsụ Meitei na Lamhelpat.  Ihe omume a welitere atụmatụ maka inye nkwalite dị oke mkpa maka asụsụ Meitei yana maka “iwukọ ọnụ na-arụkọ ọrụ” na Njikọ Data Asụsụ nke Asụsụ India (LDCIL).  Isi ọrụ dị mkpa a tụlere wee pụta ìhè n'oge mmemme ahụ bụ ntụgharị igwe maka akwụkwọ asụsụ Meitei;  Nchọpụta njirimara ngwa anya (OCR) maka onye na-enyocha asụsụ Meitei, ndegharị (na ntụgharị asụsụ) nke script Bengali n'ime edemede Meitei ( ) na ọzọ.  Ebumnuche bụ isi nke mmemme ahụ bụ ịtọlite ​​​​“iwu ụlọ ọrụ opera” nwere ọtụtụ nde okwu asụsụ Meitei, nkebiokwu, nkọwa okwu, onye na-enyocha mkpoputa okwu na kọmpụta.  Ndị ọkachamara na ndị ọkà mmụta nke otu ndị na-asụ asụsụ na-arụ ọrụ na akwụkwọ Meitei, gụnyere Manipuri Sahitya Parishad (MSP), Culture Forum Manipur, KALAM, MEELAL, wdg sokwa na mmemme ahụ.  Ihe omume mmemme ọzụzụ ahụ bụ nzọụkwụ mbụ n'ịkwalite mmepe asụsụ Meitei site na Directorate of Planning and Immentation Language.[3]

N'anyị Machị 2016, DLPI nwere nri nri na isiokwu nke Multiculturalism na Aspects of Translation.  Irin ahụ nwere ahụmahụ.  N'otu ụzọ, ndị ọrụ dị iche iche akwụkwọ na isiokwu dị iche iche maka ụdị Asụsụ Meitei.  N'oge ụzo, ndị na-ahụ maka ihe ndị na-eso akwụkwọ akụkọ iji ọkwa nke ọrụ iji nye ndị bi na steeti Manipur ihe na-enyere nke Asụsụ Meitei..[4]

N'oge June 2017, Directorate of Language Planning and Implementation haziri mmemme mmemme Meetei Mayek ụbọchị 10 maka ndị nkuzi na-enyere Asụsụ Meitei dị ka isiokwu.  Ebe ihe omume ahụ dị bụ na DM College of Arts, Imphal.  N'ihe omume ahụ, Thokchom Radheshyam Singh, Minista nke Education, Labor & Employment n'oge ahụ, akwụkwọ nkuzi Asụsụ Meitei (na Meitei Mayek) maka nzere nzere na Bachelor of Arts na akwụkwọ e- akwụkwọ. [5]

N'nọnọ 2018, Directorate of Language Planning & Implementation usoro ụbọchị atọ n' pụtara "Classical Language Status in respect of Manipuri Language" na ụlọ akwụkwọ nke Manipur State Guest House, Sanjenthong, Imphal.  Langpoklakpam Jayantakumar Singh, Minista nke Art & Culture nke ndị Manipur, dị ka Onye isi ọbịa nke ihe omume ahụ, mesiri ya obi ike na ọ ga-arụ ọrụ dị mkpa na mbọ iji na-arụ ọrụ oge ochie maka Asụsụ Meitei maka ọgba aghara ndị na-akpata n'oge.  Thokchom Radheshyam Singh, minista nke Ngalaba mgbasa nke ndị Manipur, dị ka onye isi oche nke ihe omume ahụ, mgbe ọ na-akpọ ndị mmadụ ka ha tinye aka na , maka maka nchọpụta Asụsụ Meitei na ndepụta oge ochie..[6]

Nsogbu na Ihe Ndị A Na-achọ

[dezie | dezie ebe o si]

Nọvemba 2020

[dezie | dezie ebe o si]

N'Ọnọ Nọvemba 2020, na nzaghachi nye nwanne nke minista nke oge ahụ nke iwebata Sanskrit dị ka isiokwu na ụlọ akwụkwọ na-ama strand nke Manipur, e nwera nkatọ siri ike nwanne minista site n'ụdị nke òtù dị iche iche.  Otu akwụkwọ ọha na eze na-eduga, "MEELAL" (Meetei Erol Eyek Loinasillol Apunba Lup) ọ ka Manipur" id="mwpA" rel="mw:WikiLink" title="Government of Manipur">Gọọmentị Manipur nwere ngalaba nke ndị isi ndị ọzọ na- na-abụ Directorate of Language Planning and Implementation, DL na ọrụ akwalite kwesịrị na (DL na ike nke English Planning).  Manipur na usoro tupu Meetei Mayek Aha ikpeazụ ndị ọzọ.[7]

Jenụwarị 2022

[dezie | dezie ebe o si]

N'ime January 2022, na akwụkwọ ya na Wakhallon Mannaba Apunba (WAMA), Leishemba Sanajaoba, na o nweghị afọ ojuju na ileghara anya nke Ngalaba Atụmatụ Asụsụ na Mmepụta na ọrụ akwụkwọ maka akwụkwọ Asụsụ Meite n'etiti ochie ochie.  WAMA mgbatị na ileghara Ngalaba Asụsụ anya dị otú ahụ ga-eme ka mbọ Sanajaoba, nke ibuli olu ya na Rajya Sabha, mba ịba uru.  WAMA akụkụ ka Manipur ụzọ onye ntụziaka nke Ngalaba Atụmatụ na Mmepụta Asụsụ ugbu a.  Dị ka WAMA si kwuo, Chitra, onye nduzi dị a, kpara erughara ikike onye ntụziaka n'ihi ile ya anya na omume na- ike isi..[8]

Ihe edeturu na ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]